Till skillnad från många fina historier börjar inte nationernas historia med de gamla grekerna. Historien för oss istället till det medeltida Paris och Sorbonnes universitet, där studenterna indelades enligt nationalitet, det vill säga som natios. De första nationerna var tre franska: France, Picardie och Normandie, samt en tysk: Germanie. Antalet finländare i Sorbonne var naturligtvis inte tillräckligt för en egen nation, även om överraskande många nordbor studerade vid universitetet. Två finländare har till och med fungerat som rektor vid Sorbonnes universitet. Finländska studenter anslöt sig i regel till den nordligaste nationen, det vill säga den tyska.
Så småningom spred sig bildningen norrut i form av nya universitet, och vid de nya universiteten bildades nya nationer som blev mer bundna till olika landskap. I vårt nordliga hörn tändes vetenskapens ljus år 1640. Då grundades Åbo Akademi, som fungerade enligt Constitutiones Carolinae, Uppsala universitets regler. Samtidigt som universitetsväsendet nådde Finland kom även nationsväsendet till landet. De första skriftliga anteckningarna härrörs från år 1643, då konsistoriet utnämnde de första inspektorerna.
Enligt Helsingfors universitets insktruktion “har varje nation vid universitetet en inspektor som ska vara utnämnd till en professorstjänst vid universitetet. Till inspektorns uppgifter hör att stöda och övervaka nationens verksamhet samt fungera som en länk mellan universitetet och nationen”. De första inspektorerna tillsattes vid Åbo akademi år 1643 för att övervaka studenter som förhöll sig släpphänt till sina studier. Därmed fick nationsväsendet sin början i Finland.
Nationernas historia i Finland:
1640 Den Kungliga Akademien i Åbo grundas
1643 De första inspektorerna utnämns; 14 nationer delas mellan 9 professorer: Aboensis, Vestrogothi et Vermelandi, Vestmanni et Dalekarli, Uplandi, Ostrogothi och Helsingii, Smolandi, Suder och Når-Finnar, Nericii, Alandi, Nylandi och Bothinienses samt Sudermanni.
1653 Vid inspektorsutnämningarna finns nya finska nationer med: Viburgenses, Savolaxi, Tavasthi och redan separat Satacundi.
1680-81 De första kuratorerna tar emot sina uppgifter. Varje nation har en kurator. Kurator är en äldre nationsmedlem som oftast är utexaminerad eller har kommit långt med studierna och som har sett och upplevt mångt och mycket. Till kurators uppgifter hör i regel att leda och övervaka nationens verksamhet. Kurator har också många representativa och ceremoniella uppgifter.
1681 Konsistoriet fattar beslutet att alla som inte tillhör någon nation ska ansluta sig till en.
1688 Konsistoriet hotar med att relegera studenter som inte tillhör någon nation.
1713 Universitetet stängs på grund av stora ofreden och öppnas igen 1728.
1742 Universitetet stängs på grund av lilla ofreden och öppnas igen 1743.
1768 Konsistoriet fattar beslutet att en inspektor kan övervaka högst två nationer.
1800-01 Endast 9 nationer finns kvar: Åbo, Austraali, Boreaali, Nylandi, Satakunda, Tavastehus, Österbottniska, Viborgska och Sveagotiska.
1813 Åbo och Austraali, det vill säga Aura ås södra socknar, förenas. Den nya nationen får namnet Åbo nation.
1827 Åbo brinner.
1828 Universitetet flyttar till Helsingfors. Samma år bekräftar universitets statuter, det vill säga stadgar, studenternas traditionella indelning i nationer (avdelningar). Nationernas roll är att övervaka studenternas flit och sedlighet.
1830 Under höstterminen är universitetet stängt på grund av en kolera-epidemi.
1832 Konsistoriet fattar, trots protester, beslutet att tvångsfördela de två största nationerna, Wiborgska och Österbottniska.
1833 Viborgska nationen delas upp i Viborgska och Savo-Karelska. Enligt konsistoriets beslut tillhör även studenter från Ingermanland, Baltikum, Ryssland och övriga länder till den Viborgska nationen.
1837 Österbottniska nationen delas i nord- och sydösterbottniska, men i praktiken fortsätter nationen sin verksamhet som en.
1839 Österbottningarna firar sin första Porthanfest, den äldsta akademiska festen som firas än i dag.
1844 Syd- och nordösterbottniska nationen återförenas till Österbottniska nationen.
1846 Satakunda och Boreaali förenas med Åbo nation. Den nya nationen tar namnet Västfinska avdelningen.
1848 På Gumtäkts äng sjungs Vårt land för första gången.
1852 Nationerna förbjuds, och studenterna uppdelas fakultetsvis, men verksamheten fortsätter illegalt.
1868 Nationernas verksamhet blir lagligt.
1870 Studenthuset färdigställs. Det byggdes med donerade medel och hade även utrymmen för nationerna.
1872 Nationen Teknologföreningen grundas vid Tekniska högskolan.
1880 Studentkåren grundas.
1883 Nylands Nation flyttar till Liljestrandska gården på Kaserngatan.
1901 Nylands Nations nuvarande hus i sten färdigställs.
1904 Satakuntalainen osakunta separerar från Västfinska avdelningen.
1905 Savo-Karelska nationen delas i Savolainen och Karjalainen osakunta.
1905 Eteläsuomalainen osakunta separerar från Nylands Nation.
1906 Västfinska avdelningen delas i Varsinaissuomalainen osakunta och Åbo Nation.
1907 Österbottniska nationen delas i syd och nord.
1908 Syd-Österbottniska nationen delas i Etelä-Pohjalainen osakunta och Vasa nation.
1910 Nationshuset, det vill säga nuvarande Nya studenthuset, färdigställs.
1911 Karjalainen osakuntas hus på Elisabetsgatan blir färdigt.
1912 Österbottningarnas Ostrobotniahus vid stadens utkant färdigställs.
1924 Östra Finlands nation separerar från Viipurilainen osakunta.
1931 Keskisuomalainen osakunta separerar från Hämäläis-osakunta.
1931 Hämäläisten talo, på gatan som i dag heter Urho Kekkonens gata, färdigställs.
1933 Kymenlaakson osakunta grundades.
1937 Nationsobligatoriet avskaffas.
1952 Satakuntalainen osakuntas hus färdigställs i Kampen.
1974 Eteläsuomalainen och Keskisuomalainen osakuntas utrymmen i Casa Academica färdigställs. Eteläsuomalainen osakunta flyttar tillbaka till Nya studenthuset 1981.
2008 Det tredje studenthuset, Domus Gaudium, färdigställs. I huset flyttar Karjalainen, Kymenlaakson, och Wiipurilainen osakunta.